Den här texten är ett väl delvis utlopp för min galghumor, även om allt är hundraprocentig sanning. Det är trots allt runt tjugo år sedan min senaste ”nära döden-incident”, och med åren har jag blivit betydligt försiktigare i vardagen. Man har sonika accepterat insikten att man inte är odödlig.
Detta hände första gången jag besökte Thailand. Det var våren 1990 och jag hade precis fyllt nitton år. En kväll satt jag och min bror på en liten restaurang på ön Koh Samet när jag kände behovet av att uppsöka närmaste toalett.
Toaletten låg utanför restaurangen, och eftersom det var becksvart ute såg jag inte brunnshålet i marken framför mig. Plötsligt försvann marken under fötterna och jag föll handlöst ner. Som tur var lyckades jag få ut armarna i sista stund, vilket gjorde att jag blev hängande med huvudet precis ovanför öppningen.
Jag skrek på hjälp och restaurangpersonalen kom springande och lyckades dra upp mig. På den tiden vägde jag bara drygt sextio kilo, och det var nog en bidragande orsak till att det gick så pass bra som det gjorde. Hur djup brunnen egentligen var, och hur mycket vatten som fanns där nere, är jag lyckligt ovetande om.
Lärdom: Se upp var du går när det är mörkt ute. Det kan finnas hål, ormar, skorpioner och annat otrevligt. En ”bonusincident” inträffade många år senare när jag och vår hund Pandi var ute på promenad här på Koh Samui. Vi höll båda på att kliva rakt på en stor pytonorm. Jäklar vad vi sprang — både hunden och jag.
Bild: En av mina första simturer i havet vid Lamai-stranden på Samui. Året var 1990. Fotograf: Tom Weegar
Detta hände runt 1992 i Lamai på Koh Samui. Jag och min dåvarande flickvän bodde i en enkel bungalow för 100 baht natten, precis intill stranden. En dag var jag ute på promenad när jag plötsligt hörde en rejäl duns bara några meter bakom mig. Marken skakade nästan — eller åtminstone kändes det så.
Det visade sig vara en stor kokosnöt som fallit från en hög palm precis där jag nyss hade passerat. Kokosnötter kan väga ett par kilo, och hade jag fått den i huvudet hade det knappast slutat väl. Det kunde faktiskt ha blivit det sista som hänt mig i livet.
Numera är de flesta resorter noga med att plocka ner kokosnötter från palmerna för att minska risken att gäster eller personal skadas. Jag har läst att omkring 150 personer dör varje år av fallande kokosnötter världen över. Om siffran verkligen stämmer vet jag inte, men jag skulle inte bli förvånad.
Lärdom: Jag undviker numera att gå under kokospalmer om jag kan. Better safe than sorry, så att säga.
Bild: En hög med kokosnötter från ett plantage på Koh Phangan. Fotograf: Jens
Detta hände på norra Koh Samui omkring 2006, och i det här fallet var felet helt och hållet mitt eget. Jag och en vän var på väg till en resort eftersom vi skulle träffa ägarna, som behövde en ny webbsida. Jag minns att jag var stressad och ouppmärksam när jag skulle korsa öns huvudväg för att ta mig till resortens entré.
Det var då jag hörde ett öronbedövande bromsljud. En lastbilschaufför hade tvingats tvärnita för att inte meja ner den idiotiska farangen framför honom. Han räddade med största sannolikhet livet på mig den dagen.
Lärdom: Den thailändska trafiken är intensiv och olyckor hör tyvärr till vardagen. Var alltid försiktig — oavsett om du är fotgängare eller själv sitter bakom ratten.
